0

Wow! :D

Nu ska jag inte skriva ngt klyschig inlägg om att jag är arg på alla för att de har gjort si och så. Folk kan inte uppföra sig, det märkte jag för längesedan. Glad att vissa saker har slut...:) Vet inte varför jag skriver det här ens, antar att det är mitt sätt att avreagera mig..:D 
0

Vad jag funderar på är..

..alla människor ute i världen. Men just nu ska jag minska ner det till Sverige där jag vet, i alla fall där jag befinner mig och lever att det är alldeles för många tjejer/kvinnor som ber om ursäkt för saker de gör, backar undan och låter män ha rätt. Det är lättare att backa än att ta striden, även om man har rätt. Vet inte om det är så att det är så i era liv, men jag som tjej blir ofta tillsagd på ett indirekt sätt att låta killar ha rätt. Vilket jag kan acceptera, killar kan ha rätt i vissa frågor. Men samtidig, blir det inte lite ett problem i att alltid som kvinna backa, att låta männen ha rätt? Vi vill uppnå ett jämställt samhälle, ska vi inte då jobba för det för att alla ska ha samma värde och samma rättigheter att ta diskussioner. Sen vad man som person själv väljer att diskutera om tycker jag säger en del om vem man är och hur långt man kommit i livet, men det har inte med det här att göra. Men som egen individ tycker jag att man ska kunna ta det beslutet själv att bestämma vad man vill ta upp en diskussion om. Om man tycker det är viktigt att diskutera om småsaker hemma eller stora saker, trotsa makthavare och liknande är upp till en själv. Men ofta är det så att de små diskussionerna hemma är lärande, så för att som en förälder inte hämma sina barn tycker jag man ska låta barnen diskutera saker, orelevanta eller inte, så lär de sig att prata och argumentera. 
 
Men främst måste vi lära oss att vi är lika mycket värda. Att alla ska ha rätt till sin åskit och diskutera och argumentera med vem vi vill. Lära de kvinnor som finns att stå på sig. Våga uttrycka sin åsikt. Och om inte vi själva så kommande generationer. Men jag tror att alla kan lära om. Vill man något mycket nog så kan man det. Man måste bara ha en brinnande passion för det man vill uppnå, och jobba tills man uppnår det. 
 
 
 
0

Aj.

Ligger på soffan nu pga en hund som inte kan sova själv. Det roliga är att jag kännet mig ungefär lika orolig och nere som han lär känna sig.. Har en klump i magen. Alla tror att allt är så bra, samhället tolererar liksom inte att man kan må dåligt. Inte vissa personer i ens omkrets heller. Vissa har så lätt att bara släppa saker och gå vidare, medans jag måste gå runt med en klump i magen och svårare att andas, och hela tiden oroa mig för hur andra mår. Hur jag själv mår bryr jag tyvärr mig inte lika mycket om, det hamnar lite i bakgrunden..:( men nu har hunden lugnat sig iaf så jag ska försöka göra detsamma. Puss