0

Love life. Sanning med stor modifikation.

Vet du hur det känns när man typ förfrusit sina fötter? Hur ont det kan göra när kylan försvinner och värmen kommer tillbaka igen. Så känner jag nu. Fast inte i fötterna. 
 
 
Fan va jag ska försöra saker. Orkar inte riktigt. Vet inte hur jag lyckas. Det var så perfekt. Men jag är bara människa. Jag tar kritik hårt. Jag blir ledsen, även om jag inte visar det. Jag blir nästintill rädd och förhandlingsförlamad när en människa vänder sig totalt mot mig. Jag vet inte vart jag ska ta vägen då. Så nu är allt förstört. Så nu ger jag upp. Vafan ingenting känns ju viktigt längre. Fast det kanske är bättre det. Gå förbi det här, för så många gånger jag blivit sårad vet jag inte om jag vill fortsätta. Det gör för ont. Trotts att jag själv fortfarande tror att jag klarar av det, fortsätter intala mig själv att jag är stark nog. Varför är jag den snälla som jämt tar åt mig mest av allt i slutet. 
 
Synd, vi var ett fint par. Men eftersom den andra inte ville fortsätta så ger jag väl upp nu då. Hoppas du har ett bra framtida liv. <3 Älskar dig över allt annat på jorden.